Videon jag såg var en inspelning av en föreläsning av
Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Ämnet är
vittnespsykologi vilket är en viktig del av rättspsykologi. Inom brott har 2-3
procent av alla fall teknisk bevisning, medan 95 procent har vittnesbevisning.
Då kan man förstå att det är viktigt att få vittnen att minnas ordentligt.
Granhag förklarar att vårt minne är organiserat i ett enormt nätverk. Noder, som är kopplade till andra noder, som det kallas. Och när man tänker på något, kommer också en massa andra tankar som man kopplar till det. Det vill säga, när en bit minnesinformation aktiveras sker det inte isolerat. Det kallas ett associativt nätverk.
Det har gjorts studier inom det som kallas priming. En grupp ska komma på ordet ”skärm”, och halva gruppen får se ordet ”dator”, medan de andra får se ordet ”björn”. De som får ordet ”dator” har lättare att komma på ordet ”skärm” eftersom man har en koppling mellan de orden. Minnet ”dator” primar ”skärm”, kallar man det.
Granhag förklarar att vårt minne är organiserat i ett enormt nätverk. Noder, som är kopplade till andra noder, som det kallas. Och när man tänker på något, kommer också en massa andra tankar som man kopplar till det. Det vill säga, när en bit minnesinformation aktiveras sker det inte isolerat. Det kallas ett associativt nätverk.
Det har gjorts studier inom det som kallas priming. En grupp ska komma på ordet ”skärm”, och halva gruppen får se ordet ”dator”, medan de andra får se ordet ”björn”. De som får ordet ”dator” har lättare att komma på ordet ”skärm” eftersom man har en koppling mellan de orden. Minnet ”dator” primar ”skärm”, kallar man det.
När vittnen ska förhöras, används minnestekniken i det som
kallas kognitiv intervju. Då låter polisen vittnen berätta om alla detaljer
kring händelsen, även om de berättar sådant som redan är kända uppgifter för
polisen, eller uppgifter som inte är relevanta. För när de fått fram minnen av
händelsen, oavsett vad det är för minnen, så är de kopplade till de minnen som
polisen vill ha fram. Svåråtkomliga minnen nås lättare på så sätt alltså.
Polisen spenderar ibland upp till 45 minuter av ett förhör på detta. Vittnena
får skapa en "mental återetablering". Extra starka minnesledtrådar är ljud, lukt
och smak.
Till exempel, när Anna Lindh mördades, gjordes vittnesförhör
på hennes väninna som var med henne när attacken skedde. Då spelade polisen
samma musik som spelats i butiken, och detta hjälpte henne att kunna
återberätta händelseförloppet. När man använder kognitiv intervju ställs få
frågor; vittnet får berätta mycket fritt, vilket är användbart inom
brottsutredning när man inte bör ställa ledande frågor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar