"Om vittnen och minnestekniker" Sara

Videon jag såg var en inspelning av en föreläsning av Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Ämnet är vittnespsykologi vilket är en viktig del av rättspsykologi. Inom brott har 2-3 procent av alla fall teknisk bevisning, medan 95 procent har vittnesbevisning. Då kan man förstå att det är viktigt att få vittnen att minnas ordentligt.

Granhag förklarar att vårt minne är organiserat i ett enormt nätverk. Noder, som är kopplade till andra noder, som det kallas. Och när man tänker på något, kommer också en massa andra tankar som man kopplar till det. Det vill säga, när en bit minnesinformation aktiveras sker det inte isolerat. Det kallas ett associativt nätverk.

Det har gjorts studier inom det som kallas priming. En grupp ska komma på ordet ”skärm”, och halva gruppen får se ordet ”dator”, medan de andra får se ordet ”björn”. De som får ordet ”dator” har lättare att komma på ordet ”skärm” eftersom man har en koppling mellan de orden. Minnet ”dator” primar ”skärm”, kallar man det.

När vittnen ska förhöras, används minnestekniken i det som kallas kognitiv intervju. Då låter polisen vittnen berätta om alla detaljer kring händelsen, även om de berättar sådant som redan är kända uppgifter för polisen, eller uppgifter som inte är relevanta. För när de fått fram minnen av händelsen, oavsett vad det är för minnen, så är de kopplade till de minnen som polisen vill ha fram. Svåråtkomliga minnen nås lättare på så sätt alltså. Polisen spenderar ibland upp till 45 minuter av ett förhör på detta. Vittnena får skapa en "mental återetablering". Extra starka minnesledtrådar är ljud, lukt och smak.

Till exempel, när Anna Lindh mördades, gjordes vittnesförhör på hennes väninna som var med henne när attacken skedde. Då spelade polisen samma musik som spelats i butiken, och detta hjälpte henne att kunna återberätta händelseförloppet. När man använder kognitiv intervju ställs få frågor; vittnet får berätta mycket fritt, vilket är användbart inom brottsutredning när man inte bör ställa ledande frågor.

Strategier för minnet - Lowa

Pluggkoden: Strategier för minnet

Filmen jag såg ingår i serien pluggkoden och i det här avsnittet diskuterades och visades olika strategier för att förbättra minnet. Fokuset ligger på inlärning och hur man kan gå tillväga för att kunna minnas det vi lär oss i skolan lättare. Huvudpersonen i filmen är en lärare som heter Martin Fernström och han lägger vikten vid att det är attityden, vad du lägger din tid på och strategier som väger tyngst under inlärning. Det gör han just för att detta gör pluggandet mer effektivt. Vilket i sin tur gör det mycket roligare och enklare för eleven att lära sig och utvecklas. Detta går att uppnå om man använder sig av speciella minnesstrategier. Det finns såklart mycket att lära om minnet, men det viktigaste är att känna till är korttidsminnet och långtidsminnet. Känner man till skillnaderna och hur man ska gå tillväga för att lära sig för de olika minnestyperna kan man lära sig otroligt mycket mer. Mycket mer än vad man tror.

Korttidsminnet innebär att man endast kan hålla en viss mängd fakta i minnet under en kortare tid. Men det går att förflytta det till långtidsminnet genom olika strategier eller upprepning. Därför vill Martin i videon lära en skolklass hur man lätt kan hitta en genväg till långtidsminnet. Den bästa genvägen till att lagra kunskap i långtidsminnet istället för i korttidsminnet är att associera den nya kunskapen med bilder och koppla det till gammal kunskap. Men man måste göra egna associationer som man själv kommer ihåg och öva mycket också. Annars fungerar det inte. Detta illustrerar han för en skolklass genom att lära ut några japanska ord. Ord som ingen i klassen kunde sen innan, men som fastnar relativt fort tack vare associationstekniken. Sedan låter han eleverna förhöras på orden efter ett tag och alla kan orden.

Genom dessa strategier kan även de elever som inte har så lätt i skolan plugga och lära sig. Begåvning ska inte vara det som bestämmer vem som ska kunna lära sig, menar han. Därför visar han hur de kan gå tillväga för att kunna lära sig plugga effektivt. Repetition är en av delarna som har en stor nyckelroll. Tricket är att sprida ut repetitionerna. 10 minuter efter inlärningen ska man repetera det första tillfället. Vid det andra tillfället ska man vänta i ett dygn efter inlärningen, sedan kan man vänta en vecka tills nästa repetitionstillfälle för att minnas. Vill man däremot minnas hela livet kan man sprida ut repetitionerna ytterligare, kanske en månad och sedan efter ett halvår för att kunskapen ska sitta.

Längre fram i programmet följer han och pratar närmare med en flicka som heter Rihem. Hon är inte bra i skolan för tillfället, hon har inte så bra självförtroende när det gäller att plugga och hon tycker inte att hon kan så mycket. Hon tycker heller inte att hon har tid för att plugga och lägger knappt ner någon tid på att plugga i dagsläget. De diskuterar vad hon tycker är svårt och vad som är lätt. Det lätta för henne är boxningen och då ber Martin henne berätta om boxningen och varför det är så lätt. Vad hon gör för att utvecklas och bli bättre. Därför ber han henne sätta sitt tänk från boxningen på pluggandet, och ger henne i uppdrag att använda minnesteknik för att plugga till ett engelskaprov. Och moroten för henne blir att han kommer på matchen om hon får alla rätt på provet.

Detta fullföljer hon och använder sig av lappar med det engelska ordet på ena sidan och det svenska på den andra. Sedan övar hon och repeterar med 10-minutersregeln. Detta lyckas hon också med och i slutändan klarar hon engelskatestet. Vilket Martin anser vara en mycket bra strategi, att förhöra sig själv är otroligt bra och effektivt. Efter det tar han upp hur viktig sömnen är för att kunna minnas och prestera bra. Det är otroligt viktigt att sova innan man ska lära sig, just för att hjärnan städar upp och rensar bort synapser som inte används under natten. För att sedan låta hjärnan fyllas med energi och göra den redo att ta in nya kunskaper. Men det är också viktigt att sova efter vi lärt oss för att låta hjärnan ta in den nya information och stärka kunskaperna efteråt.

Nyckelorden till att minnas bra är simpla. Man måste ha rätt attityd, alltså vilja lära sig. Man måste lägga undan tid till repetition, förhöra och upprepa den nya kunskapen för sig själv, associera den nya kunskapen med bilder och gammal kunskap samt sova bra. En kombination av allt detta kan alltså förbättra minnet drastiskt för vem som helst. Det fina med detta är också att desto längre tidsutsträckning man ägnar sig åt det, desto lättare kommer hela processen att bli. Minnet kommer successivt förbättras och man kommer promenera upp i inlärningstrappan. Så enligt mig låter minnesstrategier som ett väldigt smart knep att använda sig av just på grund av effektiviteten. Det går snabbare att lära sig men man lär sig också långsiktigt. Vilket i sin tur gör vardagen lättare och roligare eftersom man får tid över till annat. Annat som kanske känns roligare, till exempel träning, hänga med kompisar etc. Däremot använder jag själv mig inte medvetet av minnesstrategier när jag pluggar. Det kommer naturligt och jag tänker oftast inte på hur jag ska göra för att lära mig. Men nu när jag tänker efter så följer jag nog några av de tipsen som ges i videon. Jag förhör mig själv, låter en tid gå och förhör mig själv igen. Dock brukar jag inte associera saker med bilder för att lära mig. Jag brukar oftast associera det med gammal kunskap eller dra paralleller till liknande betydelser, men inte bilder. Sedan skriver jag alltid anteckningar och kopplar ihop saker och ting i huvudet. Dock är sömnen såklart väldigt viktig för att kunna lära sig ny saker och prestera i skolan, eller varsomhelst egentligen. Men det är inte alltid sömnen som blir prioriterat när det finns så mycket annat man måste göra under dagarna. Dock borde man verkligen följa det tipset då det gör stor skillnad.

Die Welle - Anton

Filmen Die Welle utspelar sig i en skola i Tyskland där en lärare vill få sina elever i en kurs om autokrati att förstå hur farligt lockande fascism och envälde kan vara, och att ett samhälle omöjligt kan vara immunt mot ideologin. För att kunna visa det för sina elever, som är övertygade om att nazism aldrig kommer kunna få fotfäste i Tyskland igen eftersom man i Tyskland, enligt eleverna, är för medveten om fascismen och dess efterverkningar, genomför läraren ett experiment där han i olika steg inför en slags disciplin och hierarki som till slut får väldigt fascistiska drag.

Läraren Rainer Wenger inför först ordning i form av att eleverna måste sitta ordentligt samt stå upp och svara kort och koncist på frågor från läraren. Tillsammans röstade de i gruppen fram en ledare för rörelsen. Föga förvånande är det läraren Rainer som vinner omröstningen och genast ser han till att eleverna börjar kalla honom Herr Wenger istället för sitt tilltalsnamn. Under dem kommande dagarna inför han fler och fler moment som för rörelsen allt närmare fascismen. Bland annat så låter han eleverna marschera i takt, vilket är ett kraftigt uttryck för gemenskap, då får saker skapar en större känsla av samhörighet än när flera individer (man bör vara så många som möjligt eftersom det har en starkare effekt då) går i takt och rör sig som en enda stor massa.

Detta är ett väldigt viktigt psykologiskt inslag för den som vill skapa gemenskap, man måste få individen att känna sig som ett kugghjul i ett stort bestående maskineri, som utan just det kugghjulet skulle vara obrukbar och defekt. Det ger individen mening och får den att känna sig behövd.

Rörelsen börjar så småningom leva sitt egna liv, den ökar i antal medlemmar och inom växer det fram olika roller, exempelvis som att dem tidigare mobbarna snabbt blir någon form av dörrvakt och ordningsvakter under rörelsen sammankomster. På så sätt fortsätter gruppdynamiken att utvecklas och gruppens identitet att fördjupas, eleverna hjälpte varandra och stod upp för varandra i en mycket större utsträckning än utanför gruppen.

Till slut inser dock Herr Wenger, med hjälp av en elev, att han börjar förlora kontrollen över gruppen och filmen kommer till ett ganska abrupt och dramatiskt slut.

Huruvida samma form av rörelse skulle kunna få fotfäste i Tumba är en intressant fråga. Enligt mig är det inte alls omöjligt. Det kanske inte skulle gå lika fort och smidigt som i filmen, men jag tror absolut att det skulle kunna fungera. Allt som behövs är egentligen en karismatisk ledarfigur, som en grupp kan samlas runt. Efter det handlar det helt enkelt om att till en början söka upp och få med rätt typ av personer, nämligen dem som kanske har det svårt hemma, dem som inte har så stor vänskapskrets och lätt blir ensamma, dem som saknar tillhörighet och mening. Därefter, när gruppen börjar få fart, blir det nog förhållandevis lätt att få med nya medlemmar eftersom en mängd fördelar finns med en sådan grupp i skolmiljö. Exempelvis kan man få hjälp i ämnen och kurser som man har svårt för, man får fler och nya vänner, och dessutom så blir det en känsla av trygghet. En trygghet som kommer av att tillhöra en egen tajt grupp som man vet kommer till ens undsättning ifall något skulle hända, i en omgivning där det redan förekommer en mängd grupperingar, och där flera av dessa grupper kan vara tämligen aggressiva. På så sätt kan gruppen växa, egentligen oändligt, eftersom man bara behöver ha en ledargestalt i fören och därefter dela in organisationen (som rörelsen vid det här laget har utvecklats till)  i så många olika underavdelningar som behövs.

Ifall frågan är “kan detta ske nästa vecka, i HU15, med någon av lärarna vi har?” så är svaret nej, det tvivlar jag starkt på. Men som jag skrev ovan, under rätta förutsättningar, med rätt man (eller kvinna) vid rodret, så tror jag att det är fullt möjligt.  

Die Welle – En recension

Jag har fått möjligheten att se på filmen ”Die Welle” och har fått i uppgift att skriva en recension om den samt analysera vilka exempel av psykologi som används i filmen emot karaktärerna. Men först så vill jag göra en snabb sammanfattning om vad filmen handlar om och vad som händer igenom den.

”Die Welle” är en thriller som är baserad på en verklig händelse, men den är även väldigt dramatiserad i jämförelse med den verkliga händelsen. I filmen får vi följa läraren Rainer Wenger efter att han har fått jobbet att utbilda några elever inom autokrati istället för anarki, då en annan lärare tog det ämnet från honom.  Det hans elever känner för detta ämne är att att det är tråkigt att repetera nationalsocialismen och anser att Tyskland aldrig skulle kunna etablera ett envälde igen. Så Rainer tänkte då ut ett experiment för att visa eleverna hur lätt det egentligen är att manipulera människor. Denna film utspelar sig över en vecka, och redan vid dag 3 så liknade gruppen ett envälde. Det eskalerar dock snabbt till extrem vandalisering och isolering av folk som inte vill delta i det gruppen har på sig eller gör, och man började märka hur experimentet långsamt började bli allt större och att det var på väg att bli något som Rainer inte skulle kunna stoppa. Så mot slutet så bestämmer sig Rainer att samla alla i Aulan och där förklarar han att den grupp dem skapade bara var ett experiment och att han var ledsen för att han hade manipulerat dem alla. Men alla accepterade inte detta. Tim blev väldigt upprörd över faktumet att gruppen skulle avsluta sin verkan och då tog fram en pistol som han hade skaffat lite tidigare i filmen, sköt en av eleverna som inte trodde att den var riktig och sen sköt sig själv. Detta ledde till Rainer Wengers arrest och det är där filmen tar slut.

Så, nu till de exemplen av psykologi i filmen. Ett väldigt uppenbart tecken på psykologisk påverkan är Tim, som blev väldigt fäst vid deras grupp då det var första gången som han har blivit inkluderad i en social grupp och haft en stark känsla av gemenskap. Han blev även väldigt fäst vid deras lärare, vilket ledde till att han bl.a. brände alla sina märkeskläder då Rainer sa att dem skulle ha uniformer. Han utförde även riskabla grejer, som riskerade hans liv på något sätt, ex. när han klättrade upp en byggnadsställning för att lämna gruppens märke på den högsta byggnaden i staden. Detta är ett allvarligt exempel på försvarsmekanismen Identifikation, eftersom han blir besatt av de som Rainer säger till klassen och anser att dessa ord är en lag som han ska leva efter.

Ett annat exempel är gruppdynamiken som skapades relativt snabbt. Det jag tänker mest på är hur snabbt dem ändrade från den mer individuella ”jaget” till ”vi” istället. Hur dem kunde gå från att vara små grupper av vänner till en gemensam grupp. Att dem tog beteendet från lektionen vidare ut i allmänheten och hur dem blev emot allt som var emot gruppen. Detta är ett starkt exempel på användningen av socialpsykologi och den förmågan man har att övertyga folk.

Det är samma fråga som Rainer frågade hans elever i början av filmen och enligt mig så är det möjligt för detta att inträffa här på Tumba Gymnasium. Anledningen till att min åsikt är detta och har varit detta även innan jag kollade på filmen är för att allt man behöver göra är att skapa en typ av gemenskap. Men det som funkar bäst då är en gemenskap emot något, exempelvis att deras grupp blev satta emot anarkisterna redan från början och det gav ungdomarna en gemensam fiende som man tillsammans ska ”ta ner”. 

Psykologi 1 - Arbetsuppgift 5: Kognitiv psykologi, perception, minnet och glömskan

Tumba Gymnasium

Fredag 22 september 2017

Psykologi 1 - Arbetsuppgift 5

Kognitiv psykologi, perception, minnet och glömskan

Tack alla som publicerade/skickade recensionen i tid. Jag hoppas att även ni andra kan göra det snarast. Glöm inte att den samlade prestationen i ämnet visar du både genom proven och genom läxförhören som genom arbetsuppgifterna.

Din uppgift är att titta på en film om något av ämnena kognitiv psykologi, perception, minnet och glömskan, ta till er kunskaper om dessa och sammanfatta det viktigaste i det du har sett i en text som du publicerar på bloggen.

Varje film tar ungefär 30 minuter och sedan får du cirka en timme för att författa din sammanfattning, dina reflektioner och dina eventuella synpunkter. Var och en av er skall även få möjlighet att för de andra i gruppen presentera det viktigaste hen har lärt er genom filmen.

Ni kommer att få hela passet (12:00 – 13:30) nästa onsdag 27 september 2017 till ert förfogande. Tillsammans lär vi oss en hel del. Vi ska ta torsdagstimmarna (så länge det behövs) till presentation av filmerna samt diskussion kring dessa.

Och här kommer listan över filmerna ni ska se:

Anton

Minnen kan bildas, glömmas eller blockeras

http://urskola.se/Produkter/160619-UR-Samtiden-Glomskan-vard-att-minnas-Minnen-kan-bildas-glommas-eller-blockeras

Beatrice

Att minnas - om glömska

http://urskola.se/Produkter/160617-UR-Samtiden-Glomskan-vard-att-minnas-Att-minnas-om-glomska

Emilie

Så tränar/förbättrar du ditt minne

https://www.youtube.com/watch?v=4xzDGQD8yjg

https://www.youtube.com/watch?v=sUHmEHcfU5o

Johanna

Fokusera och planera

https://www.youtube.com/watch?v=Z-UuGwucbfo

Jonas

Mikael drabbades av Alzheimers när han var 39 år

https://www.youtube.com/watch?v=l_zDiXB4lTE

Lovisa

I hjärnans värld: Tankens gångar

https://www.youtube.com/watch?v=zQIaJukhkes

Lowa

Strategier för minnet

https://www.youtube.com/watch?v=lDiTZqEQ2Ao

Matilda

I hjärnans värld: I huvudet på ett barn

https://www.youtube.com/watch?v=J0-Vnrp07RQ

Ndey Emma

Kognitiv beteendeterapi

http://urskola.se/Produkter/199403-UR-Samtiden-Europeiska-KBT-kongressen-2016-Kognitiv-beteendeterapi-historia-och-framtid

Noeleen

Perception is the Root of All Evil

https://www.youtube.com/watch?v=s3XOd2soyTM&t=716s

Sama

Sandy växte upp med en schizofren pappa

https://www.youtube.com/watch?v=qKd9TsknNnc

Sandra

I hjärnans värld: Minnets labyrinter

https://www.youtube.com/watch?v=6NgAvJSFCL4

Sara

Om vittnen och minnestekniker

http://urskola.se/Produkter/160618-UR-Samtiden-Glomskan-vard-att-minnas-Om-vittnen-och-minnestekniker

Tuva

Perception Basics/ Stages of Perception

https://www.youtube.com/watch?v=1QdLu98P49g

https://www.youtube.com/watch?v=Rvlj41Vc7iw

Recensionen skall du publicera på bloggen senast torsdagen 28 september. Uppgiften är individuell.

Mvh

Nader Sani

Min recension av “Die Welle”

I början av filmen "Die welle" pratar en gymnasieklass om autokrati (envälde) och frågan om hur en autokrati uppstår. Eller mer exakt varför eleverna tror att en diktatur inte kan uppstå i dagens samhälle. Det kommer att spela stor roll längre in i filmen då läraren skapar en karismatisk auktoritet i klassen utifrån hans experiment. Det vill säga att han får med sina “anhängare” alltså eleverna till att göra som han vill. Men oturen är då att det leder till något allvarligare än vad läraren Wenger kunnat tänka sig. Till en början var eleverna mycket ointresserade av det ämne som de´skulle ha med läraren. De tänkte dessutom att Tyskland inte kan falla tillbaka till den diktatur det varit, eftersom de har fått mycket mer kunskap om hur sådant går till. Det vill säga att det inte skulle ske samma misstag två gånger. Det här blir en motivation till varför läraren ska visa eleverna hur en diktatur tar fart. Han börjar med små steg som sedan utvecklas till de större. Första exemplet är när han får alla i klassrummet att stampa fötterna i golvet för att känna en samhörighet med varandra. Det andra exemplet blir att eleverna kommer till skolan iklädda likadana kläder, liksom skoluniformer. Eleverna påverkas verkligen av detta och resultatet blir att de “arbetar som en”. Men allteftersom eleverna lär sig om samhörighet byggs detta på med ännu fler förslag från deras sida för att de ska föras samman till en enhetlig grupp. De klottrar ner stan med deras logga, anordnar fester och hamnar i bråk med ett annat gäng.

Det finns många problem som uppstår när läraren Wenger utför sitt experiment på ungdomarna. Till att börja med mottas informationen som Wenger vill nå ut med på helt fel sätt hos ungdomarna. Något som var tänkt att vara en roligare inlärningsprocess resulterar i kaos. Wenger var potentiell nog för att ta ledarrollen och kunde själv styra gruppen men han förstod inte alla konsekvenser av det hela. När det gått för långt var det svårt för Wenger att stoppa hela rörelsen angående Die welle. Som ungdomarna lärt sig, “makt genom gemenskap” hade växt sig fast i dem. I och med deras iver om att hålla ihop som grupp skapades vi och dem-känslan hos medlemmarna. Det andra stora problemet som speglas i filmen är hur speciellt Tim påverkas av Die welle och vad den står för. Han som troligtvis varit mest utanför känner att Die welle för honom bara var en räddning. Men eftersom han inte hade någon att prata med om sina känslor han gick och bar på och som tyngde ner honom, gjorde han saker han skulle få ångra. Tim hade ingen att prata med vilket visade sig genom att han gick hem till läraren. Eftersom Wenger inte kunde hjälpa Tim med hans utanförskap växte det istället en större tillit till Die welle. Det som var obehagligt för honom ser han inte eftersom han ändå har Die welle vilket är ett tydligt tecken på splitting. Han separerar den obehagliga känslan med det som är bra med Die welle. När Tim  blir mobbad av två utomstående och två andra “Die welle” medlemmar ger sig in och räddar honom från situationen får det Tim att ännu mer vilja ge sig in i sammanhanget.

Där finns en kontrast mellan två karaktärer i filmen, Tim och Karo. Tim känner sig utanför och har säkert många psykiska problem som han själv tvingas handskas med. Karo å andra sidan är mycket mer självsäker och vågar stå emot Die welle. Hon har en öppen familj som stöttar henne och verkar ha ett mindre besvärligt liv än Tim.

Kan det som hände i den tyska skolan hända här hos oss, på Tumba Gymnasium?

Ja det kan hända, eftersom vem som helst som har tillgången att bli ledare (exempelvis en lärare) kan styra en grupp och vad denne ska göra. Det kan som i filmen börja med något litet och sedan eskalera till något större och mer allvarligt. För att ge ett konkret exempel kan en lärare be elever i en klass på Tumba gymnasium om att bära exakt likadana t-shirts och därmed berätta hur viktigt samhörighet är. Eftersom filmen just visar hur lätt det faktiskt är att “falla tillbaka” i en diktatur kommer det också vara lätt för vilken skola som helst inklusive Tumba gymnasium att ens få ett sådant styre. Det gäller n att ha en karismatisk auktoritet precis som Hitler var till exempel. En karismatisk auktoritet skulle alltså få hela gruppen, i det här fallet elever i en klass, till att tänka i hens banor.

Ursäkten till att en autokrati inte skulle kunna inträffa i en skola som Tumba Gymnasium har därför inget att göra med att vi redan är så pass medvetna om hur detta blir till verklighet. Som eleverna säger i början av filmen, att de  redan är tillräckligt upplysta om fascism och att det inte kan bli ett fascistiskt samhälle igen tack vare det.

Huvudsaken med en karismatisk auktoritet är att få med sig gruppen men om gruppen inte kan enas eller inte förstår de eller den som styr kommer ingen autokrati gå igenom. Det krävs något som fattas hos gruppen, något som gör att den kan föras samman. Men om det inte finns eller om varje person har en egen självinsikt kommer inte en autokrati likt i filmen kunna bildas på Tumba Gymnasium. Rent teoretiskt kan det fungera, en diktatur kan skapas i vår skola. Däremot kan det vara svårt att något sådant ska inträffa. Det krävs en lärare eller elev som är dedikerad till att vara ledare och elever som på något sätt behöver sättas in i någon form av gemenskap. Men det borde vara mycket svårt.

Det har just med dedikationen till att vara ledare, en eller flera, som avgör om en auktoritet kan uppstå och följaktligen en autokrati.  Filmen kan anses vara väldigt grov och ur Tims perspektiv var Die welle oerhört viktig. Utan kommunikation eller registrering om hur en människa beter sig kommer ingen kunna se hur en annan person känner. Därför är det inte heller helt omöjligt att just samma sak händer i filmen, att gruppen blir så viktig för Tim att han tar livet av sig, som på Tumba.

Recension av Die Welle - Lowa

Die Welle är en tysk thrillerfilm från 2008 som är baserad på experimentet The Third Wave som utfördes i Kalifornien av läraren Ron Jones i slutet av 1960-talet. I filmen får man följa en gymnasieklass under deras projektvecka där de alla har valt autokrati-kursen med läraren Rainer Wenger. Dock var det inte Rainers önskan att undervisa autokrati, han ville hellre undervisa anarki. Men han får lov att göra det och försöker då göra det på ett helt annat sätt. Han försöker också få med ungdomarna på det han tänkt sig. Hela projektet börjar som en oskyldig idé för att visa ungdomarna hur lätt det är att återskapa en diktatur. Just eftersom ungdomarna är trötta på att diskutera det Tredje riket och nazist Tyskland ändrar han upplägget.

Först utses Rainer till ledare över gruppen och han bestämmer reglerna som ska gälla under veckan. Eleverna ska tilltala honom “Herr Wenger”. Han låter möbleringen i klassrummet röras om och låter de med lägre betyg sitta bredvid någon med högre betyg i syfte att höja klassens medelbetyg. Eleverna måste ställa sig upp när de vill säga något i klassrummet, sitta rakryggat och ge korta koncisa svar. Gör de inte som han säger får de lämna klassrummet. Men han uppmuntrar även deras beteende genom att ge beröm till de som sköter sig, och matar på deras tomrum av fullbordan. Man skulle kunna säga att han använder sig av operant betingning för att manipulera eleverna. De beteenden han anser passande får positiv förstärkning och de beteenden som inte anses passande blir bestraffade i form av att de elever får sluta. Kan de inte uppföra sig som han anser att de ska, får de lämna Die Welle som gruppen senare döps till.

Eleverna blir allt mer engagerade och deras idéer bli ännu starkare. De skaffar en myspace-sida, de skaffar skoluniform för att alla ska vara lika och för att sudda ut skillnader, de skaffar en logga och en egen hälsning för att dra ihop gemenskapen ytterligare. Allt känns roligt och alla är med på allt de gör. Men efter ett tag blir eleverna helt förändrade. De blir nästan besatta av tankarna att de är bäst och att alla bör ansluta sig till Die Welle, vilket många fler elever gör. De vill att Die Welle ska “skölja över världen som en våg” som de uttrycker sig.

Däremot finns vissa som motsätter sig detta och vill få stopp på Die Welle. De ser hur detta har spårat ut. Det är då man märker att allt faktiskt har gått för långt. De som inte är med i Die Welle blir behandlade på ett dåligt sätt, gruppen sprider dålig stämning på skolan samt i staden de bor i. Det skapas också misstro bland medlemmarna och tillslut når händelsen i filmen sin point of no return. Först blir det bråk under simtävlingen och Sinan slåss under vattnet och  Marco slår Karo, som han älskar. Tim som egentligen är väldigt utstött och mobbad i skolan får en känsla av gemenskap för en gångs skull och han gillar det. Väldigt mycket.

Men känslan av gemenskap och makt blir för mycket och måste stoppas. Så Herr Wenger kallar på möte för alla medlemmar. Först manar han på eleverna om hur deras grupp ska ta över Tyskland och skapa en enighet, vilket han inte alls har mening att göra. För Marco, som börjat tvivla på idén motsätter sig det, som han är medveten om. Därför låter han Marco bli förd fram till honom. Men där vänder det, Herr Wenger ifrågasätter elevernas handlingar. Sedan tar han upp samma fråga som han ställde i början av veckan, “Kan det bli en ny diktatur i Tyskland?” och ställer följdfrågor såsom, “Ser ni nu hur lätt det är att följa med strömmen in i en diktatur igen?”

De frågorna har de nu fått svar på, fascismen kan driva folk till att skapa en ny vansinnig diktatur. Därför förklarar han sedan att Die Welle bör sluta och att det gått för långt. Eleverna är i chock när de hör lärarens ord, att detta är slutet för Die Welle. Vissa tar inte åt sig alltför mycket av det. Men speciellt för en person är detta oerhört chockande. För Tim, den utstötte som så grovt krävde någon slags gemenskap och bekräftelse har hamnat i hans egen lilla drömvärld. Han kan inte acceptera att detta som givit honom acceptans, gemenskap, vänner och en mening kommer att ta slut. Inom en ögonblinkning har han fört pistolen till munnen och skjuter sig själv med pistolen han just skjutit en kille som käftade emot med.

Dock är det inte svårt att dra kopplingar mellan Tim och hur fäst han faktiskt kom att bli av Die Welle. Han mådde inte bra, han hade grova ensamhetskänslor, dålig självkänsla och en önskan att hävda sig och bli sedd. Allt detta fick han göra när Die Welle var med i bilden. Så han måste ha känt sig väldigt uppgiven för att han gick så långt som att ta självmord när han fick höra att Die Welle skulle sluta. Man kan även förstå varför de andra ungdomarna tog till sig idén om Die Welle så snabbt. Ungdomar är generellt sätt mycket osäkra, har dåligt självförtroende och är i stort behov av gemenskap och acceptans. Därför var det här väldigt lockande, de fick tydliga instruktioner och kände sig samtidigt accepterade och inkluderade. De kände även som att de gjorde någonting bra tack vare Rainers positiva förstärkning.

Slutgiltligen skulle jag säga att detta skulle kunna hända på Tumba gymnasium, men jag är mycket tveksam att idén till det ens skulle komma på tanke från hela början. Speciellt i en svensk gymnasieskola som värderar individer och den individuella prestationen. Men skulle man skapa en liknande grupp med en bestämd ledare skulle det kunna resultera i liknande resultat. Just eftersom man spelar på ungdomars osäkerhet, önskan om acceptans och tillhörighet. Vilket kan vara väldigt instabilt. Men för att detta skulle bli på liknande nivå som i filmen måste man hamna hos ungdomar som verkligen gett upp hoppet likt Tim gjort. Annars tror jag inte att detta riktigt skulle “lyckas”.

Die Welle- Sama

Filmen ”Die Welle” från 2008 handlar om ett projekt, där en lärare med en grupp elever skapar en diktatur. Händelserna tar plats på en skola i Tyskland, där under en projektvecka skriver eleverna upp sig på olika teman som dem väljer att lära sig om. Läraren Rainer Wegner blev tvingad att lära autokrati som innebär diktatur makt. Men eleverna i gruppen visar inte intresse för ämnet eftersom att dem inte tror att Tyskland kan bli en diktatur igen. Då för att lära dem om hur man kan manipulera folk börjar han projekten om att skapa en diktatur i klassen.

Första steget var att välja en ledare för deras grupp, och tillsammans beslutar de sig att välja läraren Wegner för att bli deras ledare. Wegner centrala idén om diktatur var att få makt genom disciplin och gemenskap. Då börjar eleverna tilltala läraren ”Herr Wegner” och inte tala tills dem för ordet, och när dem talar måste dem stå rakryggat. Läraren ändrar även elevernas sittplatser för att förbättra deras gemenskap. Eleverna blev påverkade av disciplinen, då dem också bestämde sig att alla i gruppen ska började ha vita skjortor på sig, ett namn, en logga och en handsignal bestämdes också och alla i gruppen började följa det.

Eleverna projekten mycket seriöst och började sprida deras gemenskap i skolan och det ledde till att gruppens antal medlemmar överstig och blev högre och högre. När en kille i gruppen märker hur beroende resten av gruppen blev av projektet, ber han läraren att stoppa det. Då samlar läraren alla gruppens medlemmar i en sal och börjar prata om hur dem kommer att sprida Vågen idéer över hela Tyskland. Alla eleverna blir glada över det läraren säger, men när killen (Marco) säger emot blir alla arga på honom och drar honom till scenen när läraren säger det till dem. När läraren ser det blir han arg på dem och frågar om de även skulle döda killen om han säger det, sen påminner han dem om vad dem tyckte om diktatur i början.  Till slut bestämmer läraren att det var dags för projektet att stoppas. En kille (Tim) som var mest beroende av Die Welle på grund av att han aldrig tillhörde någon gemenskap innan Die Welle och bestämmer att han vill inte leva utan det och tar självmord.

Eleverna tog till sig Die Welle stark för att dem fick vara i en gemenskap, för tonåringar är det svårt att tillhöra en gemenskap då är dem vid ålder där dem försöker hitta och förstå sig själva och tonåringar brukar också döma varandras personlighet och utseende, så blir det svårt för många att var sig själva och då börjar dem beter sig på ett annat sätt för att få andras uppmärksamhet. Men i Die Welle fick alla vara med i gemenskapen oberoende på deras personlighet eller utseende. Die Welle skapade vänskap för personer som Tim som kände sig utanför. Die Welle kunde ha got bättre om eleverna inte blev så beroende av det, då den skapades gemenskap mellan eleverna, där dem blev vänner och hjälpte varandra även om det verkligen inte var riktig vänskap, då dem hjälpte bara dem som var i gemenskapen och var emot dem som inte var med. Exempel på det kan man se i filmen då när en kille börjar bråkar med Tim kommer två andra killar som är med Tim i projekten och skyddar honom.

Det som hände i filmen kan kanske hända även i skolor i Sverige också, men jag tror inte det kan hända i Tumba Gymnasium speciellt nu för tiden, eftersom att Tumba är redan delad i många olika gemenskaper (det vill säga att varje klass har egen gemenskap). Och inga ungdomar nu för tiden tycker inte om att bli i någon typ av diktatur, då dagens ungdomar vill få deras frihet och leva utan regler. 

Die welle Beatrice

Die welle handlar om hur Reiner Wegner, en lärare, utför ett experiment på sin klass med high school elever. De jobbade med autokrati under en projektvecka och eleverna var övertygade om att det inte kunde bli diktatur igen eftersom att de var för upplysta, så Reiner påbörjade ett experiment med klassen. De kom överens om att de skulle starta en grupp som de kallade Die welle och de kom överens om att Reiner skulle leda gruppen. Han införde regler som gällde för de som var med, som till exempel att man var tvungen att bära uniform, och om man inte följde reglerna fick man inte vara med. När en utav tjejerna, Karo, inte hade på sig hennes uniform blev hon utfryst utav resten av klassen. Senare började rörelsen sprida sig och även de som inte var med i klassen blev en del av Die welle. Inte långt efter började saker urarta sig, och medlemmarna i Die welle började vandalisera och blev alltmer våldsamma. När läraren insåg att experimentet hade gått alldeles för långt bestämde han sig för att avbryta det och det gjorde han genom att få eleverna att själva se hur långt de hade gått och hur aggressiva de hade blivit mot alla som inte höll med dem. En av eleverna, Tim, ville inte att Die welle skulle upplösas och saker skulle gå tillbaka som de var innan, så han tog fram en pistol, sköt en annan elev och sen sig själv.

Ungdomarna i filmen tog till sig Die welle så lätt eftersom att gruppen erbjöd en samhörighet som de alla ville känna. Tonåringar har väldigt ofta många olika problem som de kämpar med, därför kändes de bra för ungdomarna att tillhöra gruppen eftersom att då kände de sig inte lika ensamma och att de hade flera andra människor att förlita sig på.

Det blev lättare för dem när de hade striktare regler och mer stöd från sin grupp, vilket ledde till att de presterade bättre inom skolämnen och blev mer skötsamma eftersom att Reiner hade sagt åt dem att göra det. De hade ingenting emot att bli tillsagda vad de skulle göra eller hur de skulle bete sig.

Som en ledarfigur hade Reiner mycket inflytande över ungdomarna och de litade på att han skulle styra dem rätt så de såg inte själva att allting blev fel och att de bevisade Reiners teori om att det fortfarande kunde bli diktatur.

Det som hände i filmen skulle kunna hända på Tumba gymnasium också, eftersom att om man inte ser helheten kan det vara svårt att se vad som kommer att hända. Någonting som verkar oskyldigt kan eskalera och bli någonting helt annat än vad man tänkt från början. Är man dedikerad och tror på de principer man har kan det vara svårt för vissa om de börjar ändras gradvis, lite i taget. Till slut står man där, så långt bort från där man började, osäker på vad som ledde en dit. Ju mer medveten och kritisk man är desto svårare är det att falla offer eftersom att om man ifrågasätter allting är det inte lika lätt att blint tro på någonting. Men vem som helst kan falla offer till sin egen stolthet, därför är det viktigt att folk lär sig att ifrågasätta saker så att man inte hamnar i den situationen.

Die Welle - Johanna

Die Welle är en tysk film baserad på experimentet The Third Wave som utfördes av Ron Jones, en lärare på Cubberly High School, Palo Alto, Kalifornien i slutet av 1960-talet. Experimentet gick ut på att visa hur snabbt en fascistisk rörelse kan uppstå och pågick i fem dagar innan det avbröts. Utgångspunkten var frågan om varför tyskarna i Tredje riket inte stod emot den auktoritära och brutala Naziregimen. Jones fann det svårt att besvara frågan och bestämde för att demonstrera det istället, han kallade experimentet “The Third Wave”. Rörelsens huvudpunkter var “Strength through discipline, strength through community, strength through action, strength through pride.”

I filmen börjar läraren, Rainer Wenger, med att låta eleverna välja sin ledare, vilket läraren själv väljs till. Han flyttar om elevernas sittplatser för att förbättra gruppens resultat och gemenskap. Vill eleverna säga något måste de ställa sig upp och ge korta svar. Andra steget är att välja namn och klädkod. Gruppens medlemmar ökar och överstiger ett hundratal i antal. De som är emot gruppen får möta konsekvenserna, men snart inser en i gruppen att experimentet har gått för långt och ber läraren att stoppa det.
Inne på mötet bakom låsta dörrar börjar Wenger att egga upp eleverna och säger att de kommer att sprida sitt budskap över Tyskland och ändra saker till vad de borde vara. Alla elever jublar och applåderar. Marco ställer sig upp och säger emot, Wenger pekar då ut honom som en "förrädare" och låter honom föras till scenen. När fyra pojkar tagit fram Marco till scenen konfronterar läraren till sist eleverna om deras handlingar, och frågar dem hur långt de skulle ha gått; skulle de ha dödat Marco om han sagt det? Han påminner dem om hur säkra de varit att en diktatur aldrig skulle kunna uppstå i Tyskland igen. En elev vars allt var gruppen [die Welle] - en plats där han hade en plats och alla var lika - skadar en elev innan han skjuter sig själv. Han begår hellre självmord än lever utan “die Welle”.

Varför detta eskalerade så snabbt tror jag beror på en stark känsla av gemenskap som gruppen skapar och bygger vidare på genom t.ex uniformer och tecken. Eleverna upplever sig själva som starkare tillsammans, något som jobbar för gruppen men emot individer i gruppen. Detta eftersom att ju starkare gruppen blir desto starkare blir grupptrycket. Individer som ifrågasätter gruppen blir pushade till att stanna kvar av både rädsla för de övriga i gruppen, men även för ensamhet.

En av de mer framträdande i filmen, Tim, var en 'outsider' innan gruppens skapande och kände ensamhetens tryck. Så för honom var die Welle en tillflyktsort från hans svårigheter i livet. En slags försvarsmekanism, i detta fall en form av eskapism (dagdrömmeri). När detta försvar brister i och med att gruppen upplöses reagerar Tim oerhört negativt och känner att meningen med livet har försvunnit.

Die Welle, av Sara

Die Welle (Vågen) är en film från 2008 om ett experiment på en skola i Tyskland där en lärare skapar en grupp av elever som han själv styr över. Det är projektvecka på skolan och eleverna får skriva upp sig på olika teman att lära sig om. Läraren Rainer Wenger har i uppdrag att undervisa om autokrati (som innebär att makten är koncentrerad till en eller få personer). Men eleverna i klassen tycker det är uttjatat att diskutera nazismen som varit och att Tyskland ändå aldrig igen skulle kunna bli en diktatur. Wengers experiment går då ut på att demonstrera hur man faktiskt kan manipulera folk.

Det börjar med att en ledare för deras nya grupp ska utnämnas. Det blir ett snabbt beslut att läraren Wenger ska vara deras ledare. Efter detta träder genast en väldigt beslutsam Wenger fram. ”Makt genom disciplin” och ”makt genom gemenskap” blir det centrala.  Gruppen måste tilltala honom Herr Wenger och endast tala när de fått ordet och ställt sig upp rakryggade. De ska tala väl, i kortfattade tydliga meningar. Wenger delar ut bestämda platser för att bryta upp existerande kompisgrupper och därmed lättare skapa en samlad grupp. De är också placerade för att kunna hjälpa varandra så de hamnar på samma nivå; en elev med höga betyg får sitta bredvid en med låga betyg. De får marschera i takt med varandra på sin plats i klassrummet tills de blir helt synkroniserade. Ett namn bestäms – Vågen, som ska skölja över. En logga ska designas. En handsignal skapas för att hälsa varandra och markera tillhörighet till gruppen när man ses. En uniform bestäms – alla ska ha på sig vita skjortor.

De flesta elever tar till sig denna nya grupp och den nya disciplinen positivt. En tjej pratar med sin mamma och försvarar gruppen och säger något om att familjen inte är så disciplinerad som hon skulle önska. En kille som saknar en familj säger att die Welle betyder mycket för honom, och att ”jag är inte van vid gemenskap”. Tim, killen som är mest extrem och passionerad kring die Welle, var killen som var mest utstött, så hans behov av gemenskap och tillhörighet blev allra starkast.

Situationen eskalerade i filmen och läraren förlorade kontroll över ungdomarna, som efter skolan spred die Welles logga över hela stan, ordnade fester för medlemmar, och hamnade i bråk med andra gäng. Och Tim sköt sig själv efter att die Welle upplöstes eftersom hans nya liv och nya status då gick förlorat.

Så varför tog ungdomarna till sig die Welle så starkt?

Människor har både en personlig identitet och en gruppidentitet. Gruppidentiteten handlar om vilka grupper man är medlem i och hur man upplever gruppens status. Det höjer självkänslan att vara stolt över sin grupp, och att tycka att sin grupp är bättre än andra. För Tim med så låg självkänsla blev självkänslohöjningen genom gruppidentiteten otroligt viktig.

Ensamhet är något jobbigt för människan, och även om man befinner sig i en grupp kan man känna sig ensam om man inte känner tillhörighet. Eleverna gick i skolan tillsammans, men det betyder inte att de kände särskild stark gemenskap. Die Welle stärkte som sagt gruppkänslan och känslan av tillhörighet, och det tilltalade ungdomarna eftersom ingen vill känna sig ensam. Tjejen som var i mest tydligt motstånd verkade ha trygghet i en familj, pojkvän, mm. så hon kanske sällan kände sig ensam och det kanske var därför hon inte sökte sig till gruppen på samma sätt.

Grupptryck innebär att det är obehagligt att avvika från gruppen. Det är svårt att stå för sin åsikt om man inte har en grupp som håller med en, medan det är väldigt lätt att hålla med åsikter som man delar med väldigt många. Och när man tillhör en grupp uppstår konformitet, att individerna anpassar sina uppfattningar till gruppens. Medlemmarna i die Welle följde gruppen just för att det var en sådan stark grupp.

Premissen för die Welle som grupp var att ha en ledare, alltså Wenger. Människor är mycket villiga att lyda, som man har sett i forskning bland annat av socialpsykologen Stanley Milgram på 1960-talet. Men för att göra som man blir tillsagd är auktoritet avgörande. Om man ska följa en befallning måste den komma från en tydlig och legitim auktoritet. När soldater i krig ”bara följer order” och dödar människor handlar det om samma sak. Wenger hade rollen som lärare och var därför från början en auktoritet, men när han blev Herr Wenger, ledaren av die Welle, då blev han en karismatisk auktoritet. Ett väldigt styrande beteende kom fram. Det var ord och inga visor, men det han sa uttryckte en välvilja mot eleverna, att hjälpa dem bli starkare, bättre, disciplinerade, enade.  

På Tumba Gymnasium… Om detta kan hända på en skola i Tyskland skulle det rimligtvis kunna hända på en skola i Sverige, men nu var ju inte dessa händelser verkliga. De verkliga händelserna i Kalifornien 1967 var inte så extrema som i filmen, även om eleverna faktiskt rycktes med i en fascistisk grupp, och det är anmärkningsvärt att det gick så enkelt och så snabbt (mindre än en vecka). Jag vet inte exakt hur en sådan här grupp skulle bildas på Tumba, och det är ju absurt att föreställa sig någon av våra lärare ta på sig denna ledarroll. I alla fall tror jag att det skulle vara svårt att få med hela Tumba Gymnasium, eftersom skolan är ganska splittrad och jag uppfattar det som att folk har ganska stark identitet i sina program och klasser. Det finns redan skilda gruppidentiteter såsom ”humanist”, ”estet”, ”naturare”, etc. som fungerar som grupper där elever känner tillhörighet utan att bli fascistiska.

Jag har också svårt att se hur en lärare skulle kunna gå från den relation eleverna redan har till läraren, till att visa en ny personlighet och beteende för att bli en sådan ledare. Men, om någon lärare nu skapade sig en ny slags auktoritet och fick med sig till exempel HU15, eller lyckades bilda en grupp som sträckte sig över programgränserna, och om de skulle ta över parker, ordna fester, ha ett namn, logga, uniform, då skulle kanske ganska många vilja gå med för att man skulle börja tycka gruppen är cool. Och man vill inte vara sämre, utan tillhöra dem och ha samma status.

Sara Nordström

Inför morgondagen och påminnelse om uppgifter!

Tumba gymnasium
tisdag 19 september 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Imorgon är ni på Södertörns högskola medan jag är kvar här i gymnasiet (jag har andra klasser). Det innebär att lektionen i psykologi är inställd men glöm inte att:
https://psykologi1och2ht2017.blogspot.se/2017/09/psykologi-1-arbetsuppgift-4-die-welle.html

Och: 10 av er har fyllt i utvärderingen. Tack så mycket! Till de andra: Jag blir tacksamt om ni fyller i den. Det är så skönt att alla uttrycker sin mening!
https://docs.google.com/forms/d/14sok_1v2Y-tqfK8YMqvFM7OeIJo4bcoS3WcyL_KOhXE/edit?usp=sharing

Ha det så bra!
Vi ses
Nader

Psykologi 1: Arbetsuppgift 4; Die Welle

Tumba Gymnasium

Torsdag 14 september 2017

Psykologi 1 - Arbetsuppgift 4

Die Welle

Idag ska vi titta på den tyska filmen ”Die Welle” (Vågen):

http://www.imdb.com/title/tt1063669/?ref_=nv_sr_2

Din uppgift är att med utgångspunkt från filmen och med hjälp av tillgängligt hjälpmedel (exempelvis andra recensioner samt böcker och artiklar i psykologi) skriva en recension om filmen. Självklart skall recensionen knytas an till psykologi och de psykologiska processer som påverkar individer samt grupper av dessa. Använd dig gärna av psykologiska begrepp!

Recensionen skall du publicera på bloggen senast onsdagen 21 september. Uppgiften är individuell.

Och: Kan det som hände i den tyska skolan hända här hos oss, på Tumba Gymnasium? Motivera ditt svar!

Ni som inte är på plats när filmen visas kan ta kontakt med mig (exempelvis imorgon) så ni kan låna filmen.

Mvh

Nader Sani

Utvärdering av kursen

Tumba gymnasium
torsdag 14 september 2017

Hej ungdomar!

Vill ni please vara snälla och hjälpa mig med utvärdering av kursen. Självklart är svaren anonyma:
https://docs.google.com/forms/d/14sok_1v2Y-tqfK8YMqvFM7OeIJo4bcoS3WcyL_KOhXE/edit

mvh
Nader

Johanna och Jonas

1. (bortträngning)Saga har lånat pengar av en kompis och det börjar bli dags att betala tillbaka summan då deadlinen satt närmar sig. Men Saga har inte nog med pengar för att kunna betala vännen efter månadens alla utgifter, och bekvämt nog så glömmer saga magiskt bort deadlinen och de lånade pengarna. Hon har då trängt bort den psykiska påfrestning hon upplevde
2. Peter har nyligen gjort ett stort matematikprov och fick precis resultaten, Han blev underkänd. Efter denna händelse så repeterar Peter matematik flera timmar varje kväll istället för att spela med kompisarna eller kolla på Tv som han egentligen vill göra. Han straffar därmed sig själv tack vare den påfrestning han tidigare upplevde (självbestraffning)
3. Hans Favoritband är metallica och har beundrat sångaren James Hetfield i princip hela sitt liv. under de senaste åren så har han klippt sig på samma sätt som sångaren, odlat samma stil av skägg, lärt sig spela gitarr och klär sig på samma sätt som sångaren. Hans tenderar även att relatera till sångarens sätt att beté sig, agera och hans åsikter. Hans identifierar sig väldigt starkt till sångaren (Identifikation)
4. Två syskon är ute och leker på områdets lekplats. En äldre och en ganska mycket yngre. En disput mellan syskonen uppstår samt fysiskt bråk, båda två blir ledsna men bara den yngre blir omhändertagen av sin mor när han börjar gråta. Det äldre syskonet ser detta beteende och börjar beté sig på samma sätt genom att gråta och agera på ett mer ‘’omoget’’ sätt i strävan om samma sorts omhändertagande (regression)
5. Lisa är på semester med sin partner i deras gemensamma drömland. Hon får ett samtal tidigt på morgonen för att få reda på att hennes mor nyss avlidit. Lisa pratar klart i telefon och visar inga tecken på några i vanliga fall uppenbara starka negativa känslor. Istället agerar hon på samma sätt som innan hon fått samtalet. Lisa förnekar den verklighet som hon står inför och låser därmed in sin groteska och hemska känslor (förnekande)
6. Anders är en tonåring som gått fel i livet. Han har mördat en annan människa och ångrar det djupt. känslorna och minnena är något han aldrig kan glömma eller tränga bort. Nu ägnar han sin tid åt samhällstjänst i form av stöd på äldreboende osv. Detta är ett sätt för Anders att hantera sina känslor och kanalisera allt som han tidigare begått som nu hemsöker honom (Projektion)
7. Jonas har nyss vaknat och är påväg ut i hallen för att glida ner i gympaskorna inför morgonens rutin joggrunda. På vägen dit så sparkar han till ett stolsben och gör sig fruktansvärt illa. Hela hans morgon är därmed förstörd eftersom smärtan håller honom från sina vanliga rutiner. En betydligt enerverad och aggressiv Jonas går upp och möter sin far i trappen som frågar hur han sovit och frågar hur hans dag ser ut. Jonas svar baseras på alla uppblåsta känslor och väser ut olika orättvisa svar som exempelvis att det har hans far inget med att göra. Ilskan som borde riktats mot stolen släpptes istället mot fadern då det passade för stunden och försedde Jonas med en kortvarig ‘’lösning’’ (förskjutning)
8. Den irritation Johanna kände när hon tappat sin oboy i hetsen för att hinna till lektionen sublimerade hon till ett lugn med hjälp av att teckna, något hon verkligen uppskattade och fann lugna sinnet. På så sätt sublimerade hon mellan två känslor. (sublimering)
9. Erik har problem med sina nya klasskamrater och känner sig ensam och utanför. Han utvecklar en ny egenskap, dagdrömmeri. Under lektioner och tider av ensamhet så drömmer sig Erik bort till en verklighet utan negativa påfrestningar. (Eskapism)
10. Klara har under hela sitt liv spelar hockey, tills dagen då hon skadade sig och fick beskedet att hon aldrig kommer läka helt och kan därför inte ställa sig på isen igen. Det är hjärtekrossande för henne. För att övertala sig själv att det är okej och löser sig så svarar hon alltid på frågor om hennes hockeykarriär att hon tar en paus istället för att acceptera den verklighet hon nu måste leva i (Annullering)