I början av filmen "Die welle" pratar en gymnasieklass om autokrati (envälde) och frågan om hur en autokrati uppstår. Eller mer exakt varför eleverna tror att en diktatur inte kan uppstå i dagens samhälle. Det kommer att spela stor roll längre in i filmen då läraren skapar en karismatisk auktoritet i klassen utifrån hans experiment. Det vill säga att han får med sina “anhängare” alltså eleverna till att göra som han vill. Men oturen är då att det leder till något allvarligare än vad läraren Wenger kunnat tänka sig. Till en början var eleverna mycket ointresserade av det ämne som de´skulle ha med läraren. De tänkte dessutom att Tyskland inte kan falla tillbaka till den diktatur det varit, eftersom de har fått mycket mer kunskap om hur sådant går till. Det vill säga att det inte skulle ske samma misstag två gånger. Det här blir en motivation till varför läraren ska visa eleverna hur en diktatur tar fart. Han börjar med små steg som sedan utvecklas till de större. Första exemplet är när han får alla i klassrummet att stampa fötterna i golvet för att känna en samhörighet med varandra. Det andra exemplet blir att eleverna kommer till skolan iklädda likadana kläder, liksom skoluniformer. Eleverna påverkas verkligen av detta och resultatet blir att de “arbetar som en”. Men allteftersom eleverna lär sig om samhörighet byggs detta på med ännu fler förslag från deras sida för att de ska föras samman till en enhetlig grupp. De klottrar ner stan med deras logga, anordnar fester och hamnar i bråk med ett annat gäng.
Det finns många problem som uppstår när läraren Wenger utför sitt experiment på ungdomarna. Till att börja med mottas informationen som Wenger vill nå ut med på helt fel sätt hos ungdomarna. Något som var tänkt att vara en roligare inlärningsprocess resulterar i kaos. Wenger var potentiell nog för att ta ledarrollen och kunde själv styra gruppen men han förstod inte alla konsekvenser av det hela. När det gått för långt var det svårt för Wenger att stoppa hela rörelsen angående Die welle. Som ungdomarna lärt sig, “makt genom gemenskap” hade växt sig fast i dem. I och med deras iver om att hålla ihop som grupp skapades vi och dem-känslan hos medlemmarna. Det andra stora problemet som speglas i filmen är hur speciellt Tim påverkas av Die welle och vad den står för. Han som troligtvis varit mest utanför känner att Die welle för honom bara var en räddning. Men eftersom han inte hade någon att prata med om sina känslor han gick och bar på och som tyngde ner honom, gjorde han saker han skulle få ångra. Tim hade ingen att prata med vilket visade sig genom att han gick hem till läraren. Eftersom Wenger inte kunde hjälpa Tim med hans utanförskap växte det istället en större tillit till Die welle. Det som var obehagligt för honom ser han inte eftersom han ändå har Die welle vilket är ett tydligt tecken på splitting. Han separerar den obehagliga känslan med det som är bra med Die welle. När Tim blir mobbad av två utomstående och två andra “Die welle” medlemmar ger sig in och räddar honom från situationen får det Tim att ännu mer vilja ge sig in i sammanhanget.
Där finns en kontrast mellan två karaktärer i filmen, Tim och Karo. Tim känner sig utanför och har säkert många psykiska problem som han själv tvingas handskas med. Karo å andra sidan är mycket mer självsäker och vågar stå emot Die welle. Hon har en öppen familj som stöttar henne och verkar ha ett mindre besvärligt liv än Tim.
Kan det som hände i den tyska skolan hända här hos oss, på Tumba Gymnasium?
Ja det kan hända, eftersom vem som helst som har tillgången att bli ledare (exempelvis en lärare) kan styra en grupp och vad denne ska göra. Det kan som i filmen börja med något litet och sedan eskalera till något större och mer allvarligt. För att ge ett konkret exempel kan en lärare be elever i en klass på Tumba gymnasium om att bära exakt likadana t-shirts och därmed berätta hur viktigt samhörighet är. Eftersom filmen just visar hur lätt det faktiskt är att “falla tillbaka” i en diktatur kommer det också vara lätt för vilken skola som helst inklusive Tumba gymnasium att ens få ett sådant styre. Det gäller n att ha en karismatisk auktoritet precis som Hitler var till exempel. En karismatisk auktoritet skulle alltså få hela gruppen, i det här fallet elever i en klass, till att tänka i hens banor.
Ursäkten till att en autokrati inte skulle kunna inträffa i en skola som Tumba Gymnasium har därför inget att göra med att vi redan är så pass medvetna om hur detta blir till verklighet. Som eleverna säger i början av filmen, att de redan är tillräckligt upplysta om fascism och att det inte kan bli ett fascistiskt samhälle igen tack vare det.
Huvudsaken med en karismatisk auktoritet är att få med sig gruppen men om gruppen inte kan enas eller inte förstår de eller den som styr kommer ingen autokrati gå igenom. Det krävs något som fattas hos gruppen, något som gör att den kan föras samman. Men om det inte finns eller om varje person har en egen självinsikt kommer inte en autokrati likt i filmen kunna bildas på Tumba Gymnasium. Rent teoretiskt kan det fungera, en diktatur kan skapas i vår skola. Däremot kan det vara svårt att något sådant ska inträffa. Det krävs en lärare eller elev som är dedikerad till att vara ledare och elever som på något sätt behöver sättas in i någon form av gemenskap. Men det borde vara mycket svårt.
Det har just med dedikationen till att vara ledare, en eller flera, som avgör om en auktoritet kan uppstå och följaktligen en autokrati. Filmen kan anses vara väldigt grov och ur Tims perspektiv var Die welle oerhört viktig. Utan kommunikation eller registrering om hur en människa beter sig kommer ingen kunna se hur en annan person känner. Därför är det inte heller helt omöjligt att just samma sak händer i filmen, att gruppen blir så viktig för Tim att han tar livet av sig, som på Tumba.
Det finns många problem som uppstår när läraren Wenger utför sitt experiment på ungdomarna. Till att börja med mottas informationen som Wenger vill nå ut med på helt fel sätt hos ungdomarna. Något som var tänkt att vara en roligare inlärningsprocess resulterar i kaos. Wenger var potentiell nog för att ta ledarrollen och kunde själv styra gruppen men han förstod inte alla konsekvenser av det hela. När det gått för långt var det svårt för Wenger att stoppa hela rörelsen angående Die welle. Som ungdomarna lärt sig, “makt genom gemenskap” hade växt sig fast i dem. I och med deras iver om att hålla ihop som grupp skapades vi och dem-känslan hos medlemmarna. Det andra stora problemet som speglas i filmen är hur speciellt Tim påverkas av Die welle och vad den står för. Han som troligtvis varit mest utanför känner att Die welle för honom bara var en räddning. Men eftersom han inte hade någon att prata med om sina känslor han gick och bar på och som tyngde ner honom, gjorde han saker han skulle få ångra. Tim hade ingen att prata med vilket visade sig genom att han gick hem till läraren. Eftersom Wenger inte kunde hjälpa Tim med hans utanförskap växte det istället en större tillit till Die welle. Det som var obehagligt för honom ser han inte eftersom han ändå har Die welle vilket är ett tydligt tecken på splitting. Han separerar den obehagliga känslan med det som är bra med Die welle. När Tim blir mobbad av två utomstående och två andra “Die welle” medlemmar ger sig in och räddar honom från situationen får det Tim att ännu mer vilja ge sig in i sammanhanget.
Där finns en kontrast mellan två karaktärer i filmen, Tim och Karo. Tim känner sig utanför och har säkert många psykiska problem som han själv tvingas handskas med. Karo å andra sidan är mycket mer självsäker och vågar stå emot Die welle. Hon har en öppen familj som stöttar henne och verkar ha ett mindre besvärligt liv än Tim.
Kan det som hände i den tyska skolan hända här hos oss, på Tumba Gymnasium?
Ja det kan hända, eftersom vem som helst som har tillgången att bli ledare (exempelvis en lärare) kan styra en grupp och vad denne ska göra. Det kan som i filmen börja med något litet och sedan eskalera till något större och mer allvarligt. För att ge ett konkret exempel kan en lärare be elever i en klass på Tumba gymnasium om att bära exakt likadana t-shirts och därmed berätta hur viktigt samhörighet är. Eftersom filmen just visar hur lätt det faktiskt är att “falla tillbaka” i en diktatur kommer det också vara lätt för vilken skola som helst inklusive Tumba gymnasium att ens få ett sådant styre. Det gäller n att ha en karismatisk auktoritet precis som Hitler var till exempel. En karismatisk auktoritet skulle alltså få hela gruppen, i det här fallet elever i en klass, till att tänka i hens banor.
Ursäkten till att en autokrati inte skulle kunna inträffa i en skola som Tumba Gymnasium har därför inget att göra med att vi redan är så pass medvetna om hur detta blir till verklighet. Som eleverna säger i början av filmen, att de redan är tillräckligt upplysta om fascism och att det inte kan bli ett fascistiskt samhälle igen tack vare det.
Huvudsaken med en karismatisk auktoritet är att få med sig gruppen men om gruppen inte kan enas eller inte förstår de eller den som styr kommer ingen autokrati gå igenom. Det krävs något som fattas hos gruppen, något som gör att den kan föras samman. Men om det inte finns eller om varje person har en egen självinsikt kommer inte en autokrati likt i filmen kunna bildas på Tumba Gymnasium. Rent teoretiskt kan det fungera, en diktatur kan skapas i vår skola. Däremot kan det vara svårt att något sådant ska inträffa. Det krävs en lärare eller elev som är dedikerad till att vara ledare och elever som på något sätt behöver sättas in i någon form av gemenskap. Men det borde vara mycket svårt.
Det har just med dedikationen till att vara ledare, en eller flera, som avgör om en auktoritet kan uppstå och följaktligen en autokrati. Filmen kan anses vara väldigt grov och ur Tims perspektiv var Die welle oerhört viktig. Utan kommunikation eller registrering om hur en människa beter sig kommer ingen kunna se hur en annan person känner. Därför är det inte heller helt omöjligt att just samma sak händer i filmen, att gruppen blir så viktig för Tim att han tar livet av sig, som på Tumba.
Tack Emilie!
SvaraRaderaCU,
Nader